Julstjärnor, glögg, levande ljus och en adventskalender med 24 luckor – adventstiden kännetecknas av traditioner.
Vi har samlat de roligaste, mest spännande och konstigaste adventstraditionerna från Europa
Danmark:
Danskarna – liksom många andra länder – har också en adventskrans. Den är dock vanligtvis inte gjord av växter, utan av bröd. Ja, verkligen: danska adventskransar är gjorda av deg, luktar gott och har till och med ett eget namn, Jule brod.
England:
Engelsmännen fokuserar på växter under advent: de dekorerar rikligt med mistel. Den som råkar befinna sig under grenen tillsammans med en annan person måste kyssa honom eller henne. Järnek är också mycket populär och representerar fred och försoning.
Italien:
Italienarna firar Marias befruktning redan den 8 december – och de gör det genom att ta in en mycket speciell och mycket stor växt i huset: Den dagen köper de en matchande julgran och sätter upp den direkt. Även krubban är uppställd nu.
Spanien:
Spanjorerna tar sig an julen med humor. De placerar en mycket speciell figur i krubban. Den så kallade Caganer drar ner byxorna och gör sitt jobb. Han ska symbolisera jordens befruktning och naturens kretslopp.
Sverige:
Vilka av våra traditioner tycker andra länder är konstiga? Ja, det är lite svårt att svara på. Men våra lussekatter och att fira Lucia den 13 december hör i all fall inte till vanligheterna. Julstjärnor är för många svenskar också en självklarhet till jul.
Tjeckien:
Tjeckerna har en annan växt än julstjärnan som har betydelse för advent. Den 4 december klipper man alltid grenar från ett körsbärsträd och lägger dem i vatten så att de blommar så vackert som möjligt till julafton.
Tyskland:
Tyskarna är traditionella – särskilt när det gäller adventsritualerna. Julstjärnor hör definitivt julen till i Tyskland och gemene man dekorerar sitt hem med stjärnor. En annan typiskt tysk tradition är rikt dekorerade adventskransar med fyra ljus i, ofta blockljus, som tänds efterhand på samma sätt som vi gör i Sverige med våra advenstljsstakar.
Ungern:
I Ungern tar adventsfirandet fart på allvar, från och med den 13 december. Den dagen får ogifta kvinnor inte arbeta – istället samlas de med vänner och skriver 13 mäns namn på 13 papper vardera. Fram till jul kastar de bort en varje dag, och det namn som blir kvar är deras framtida mans.
Men oavsett om adventskransen är gjord av bröd eller om adventskalendern är ett ljus, oavsett om folk dekorerar sina hem med mistel, hassel, körsbärsgrenar eller julstjärnor – alla traditioner har det gemensamt att de firar förväntningarna på julen i stor utsträckning. Vad kan vara vackrare?
Olika typer av adventskalendrar är populära i många länder i Europa.
